Vägledning

Som huvudregel ska förskrivning av läkemedel och teknisk sprit för behandling av människa göras elektroniskt. Det innebär att förskrivare behöver ha tillgång till ett elektroniskt system för förskrivning. E‍-‍hälsomyndigheten har fått i uppdrag att utveckla en webbaserad ingång till den nationella läkemedelslistan. Webblösningen kommer att ge åtkomst till registret för behörig hälso- och sjukvårdspersonal som inte har tillgång till ett vårdsystem med anslutning till den nationella läkemedelslistan.

Mer information finns på  E‍-‍hälsomyndighetens webbplats www.ehalsomyndigheten.se.

I vissa fall, om något av undantagen i paragrafen föreligger, är det tillåtet att utfärda recept i pappersformat. Receptet ska då utfärdas på receptblankett enligt bilaga 6.

Punkt 1: En teknisk störning som omöjliggör elektronisk förskrivning kan uppkomma i olika system, till exempel i förskrivarens journalsystem eller i E‍-‍hälsomyndighetens register.

Punkt 2: När ett recept utfärdas för att en patient ska kunna hämta ut ett läkemedel på ett apotek eller motsvarande i ett annat EES‍-‍land, behöver receptet utfärdas på receptblankett. Det finns i dagsläget inget system i Sverige för överföring av elektroniska recept till andra länder. Av 4 kap. 4 § följer att receptblankett enligt bilaga 6 ska användas i dessa fall. I 4 kap. 10 § framgår vilka uppgifter som ska anges på recept som ska expedieras i annat EES‍-‍land.

Punkt 3: Recept får utfärdas på receptblankett om förskrivaren bedömer att den enskilda patienten har ett särskilt skyddsbehov, till exempel lever i en relation där det förekommer hot eller våld, och att skyddsbehovet gör att patienten bör få ett recept i pappersformat. Det går inte att generellt säga att någon viss grupp av patienter är bättre hjälpta av att få pappersrecept. Förskrivaren bör också beakta att öppenvårdsapotek kommer att föra över recept på receptblankett där patientens personnummer är angivet till elektronisk form före expediering. Det innebär att uppgifter om både receptet och det expedierade läkemedlet kommer att finnas i den nationella läkemedelslistan.

Ytterligare vägledning till vårdgivare om förskrivning till patienter med särskilt skyddsbehov utarbetas av Sveriges regioner i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Punkt 4: Det kan även i andra fall uppkomma situationer, som inte kan förutses, där en förskrivare tillfälligtvis inte kan förskriva elektroniskt, eller där det bedöms nödvändigt att förskriva på receptblankett. Att en förskrivare inte har tillgång till ett elektroniskt system för förskrivning är dock inte ett skäl att förskriva på receptblanketter.

I och med att den nationella läkemedelslistan tas i bruk, behöver patienten inte längre ge sitt samtycke för att recept ska få sparas elektroniskt. Syftet är att säkerställa att den samlade bilden av patientens förskrivna läkemedel i den nationell läkemedelslistan är så komplett som möjligt. För att uppnå detta syfte finns även bestämmelser som reglerar att apotekspersonal ska överföra pappersrecept till elektronisk form respektive inte överföra elektroniska recept till receptblankett, utom i vissa undantagsfall, se 7 kap. 4 och 5 §§. Dessa bestämmelser gäller även om förskrivaren anger på en receptblankett att receptet inte ska sparas elektroniskt.

Vägledning

E-hälsomyndigheten är den myndighet som ansvarar för att lagra och förmedla elektroniska recept. Samtliga elektroniska recept ska därför överföras via E‍-‍hälsomyndighetens system för att vara giltiga.

För närmare information om hur överföringen ska gå till hänvisas till E‍-‍hälsomyndighetens webbplats www.ehalsomyndigheten.se.

Annan elektronisk överföring av recept, till exempel via e-post direkt till ett öppenvårdsapotek, är inte tillåten.

Vägledning

Patienter som får sina läkemedel dosdispenserade har samtyckt till att både apotekspersonal och vårdpersonal har tillgång till uppgifter om samtliga läkemedelsförskrivningar. Det innebär att förskrivare har möjlighet att göra bedömningar av om det läkemedel de ska förskriva också går att kombinera med de läkemedel som redan finns förskrivna.

För att kunna göra en bättre kontroll inför förskrivning ska därför förskrivaren använda det systemstöd som finns särskilt avsett för detta där all information finns tillgänglig om patientens förskrivningar. Idag finns ett sådant systemstöd, Pascal, men det kan komma fler sådana system framöver. Pascal innehåller även funktioner som möjliggör för förskrivaren att ändra i en befintlig förskrivning samt att avsluta förskrivningar.

Vid elektronisk förskrivning i ett system som inte har särskild funktionalitet fördosdispensering är det viktigt att det anges på receptet läkemedlet ska dosdispenseras och i dessa fall även ange vilka klockslag patienten ska ta läkemedlet.

Vägledning

Förskrivning via telefon ska endast göras undantagsvis. Ett exempel på när telefonförskrivning kan behövas är när elektronisk förskrivning eller förskrivning på receptblankett tillfälligtvis inte är möjlig, exempelvis vid en större teknisk störning i ett IT‍-‍stöd.

Endast det öppenvårdsapotek som tar emot ett telefonrecept får expediera detta. Det är dock möjligt för en apoteksaktör att ha en central funktion för att ta emot telefonrecept.

Förskrivaren anger då i kontakten med den farmaceut som tar emot telefonreceptet på vilket öppenvårdsapotek receptet ska expedieras.

När en förskrivare ringer in ett recept ska den mottagande farmaceuten försäkra sig om att förskrivaren är behörig att förordna det som rings in och säkerställa förskrivarens identitet.

Detta kan till exempel göras genom motringning från öppenvårdsapoteket.

Vägledning

Vid telefonrecept finns alltid en förfalskningsrisk, därför finns begränsningar i hur stor mängd av ett narkotiskt läkemedel som får förskrivas vid varje enskilt tillfälle. En förskrivare får däremot förskriva flera olika narkotiska läkemedel vid ett och samma tillfälle. Observera att det finns särskilda begränsningar gällande tandläkares förskrivningsrätt av opioidanalgetika i bilaga 1 till föreskrifterna. Om mängden läkemedel som enligt denna paragraf får förskrivas via telefon är otillräcklig ska patientens behov tillgodoses genom att förskrivaren kompletterar med elektroniskt recept eller pappersrecept.

Av narkotika i förteckning II och III får endast de beredningsformer som framgår av punkten 1 förskrivas via telefon. Av narkotika i förteckning IV och V får samtliga läkemedel som består av avdelade doser förskrivas via telefon. Läkemedel som inte består av avdelade doser, till exempel oral lösning eller injektionslösning, får inte förskrivas via telefon.

En avdelad dos är en avgränsad mängd läkemedel som till exempel en tablett eller ett suppositorium och syftar alltså inte på doseringen. Av narkotika i förteckning II och III får alltså exempelvis högst fem tabletter förskrivas oavsett hur många tabletter patienten enligt doseringen ska ta vid varje tillfälle.

Minsta förpackning avser den minsta godkända förpackning som tillhandahålls på marknaden eller högst den mängd som anges i paragrafen. Förpackningen får dock inte innehålla mer än 30 avdelade doser.

När apotekspersonalen behöver lämna ut en mindre mängd läkemedel än hela förpackningen så måste resterande mängd läkemedel kasseras eftersom läkemedel ska lämnas ut i sin originalförpackning.

Vägledning

Tydliga recept är en förutsättning för en säker läkemedelshantering och läkemedelsanvändning. När recept skrivs för hand behöver förskrivaren särskilt försäkra sig om att skriva tydligt.

Receptuppgifterna ska fyllas i med text som är beständig oavsett om receptet skrivs maskinellt eller för hand. Detta för att försvåra för att obehöriga gör ändringar på förskrivningen och för att undvika att förskrivningen riskerar att bli oläslig på grund av omgivande faktorer, till exempel solljus eller fukt.

En farmaceut får inte expediera ett förordnande som är otydligt eller ofullständigt, utan att först kontakta förskrivaren till exempel via telefon för att få ett förtydligande av vad som förskrivits, se 8 kap. 12‍–‍13 §§.

Ett recept är inte att betrakta som patientens eller djurägarens egendom, oavsett om receptet är elektroniskt eller i form av en receptblankett. Receptet ska istället ses som en anvisning från förskrivaren till öppenvårdsapoteket om att patienten eller djurägaren ska kunna köpa ett visst läkemedel eller teknisk sprit för en behandling.

Om det visar sig under behandlingens gång att det förskrivna läkemedlet inte längre är aktuellt, ska förskrivaren vidta lämpliga åtgärder för att förhindra ytterligare expediering av receptet. Detta kan till exempel vara att makulera receptet, att be patienten eller djurägaren att återlämna ett pappersrecept, eller att se till att receptet makuleras av ett öppenvårdsapotek.

Vägledning

Punkt 1: Samordningsnummer är en särskild typ av identitetsnummer som utfärdas av Skatteverket för personer som vistas i Sverige längre tid utan att vara folkbokförda här. Ett samordningsnummer är uppbyggt som ett personnummer men siffran 60 har adderats till de sista två siffrorna i födelsedatumet. En person som är född 20 januari 1969 har ett samordningsnummer som börjar med siffrorna 19690180, följt av fyra siffror. Om förskrivning inte kan göras på samordningsnummer, till exempel på grund av tekniska begränsningar, används istället födelsedatum.

Punkt 2: Följande personer har rätt till läkemedelsförmåner i Sverige:

• Personer som är bosatta i Sverige.
• Försäkrade personer från länder inom EU/EES‍-‍området och Schweiz i följande fall:
  • För nödvändig vård vid uppvisande av EU‍-‍kort eller provisoriskt intyg. Det är förskrivaren som avgör om vården ska betraktas som nödvändig. Med nödvändig vård menas att vården inte ska kunna vänta tills den försäkrade kommer hem till det land som normalt ansvarar för vården. Syftet med resan får inte heller ha varit att söka vård. Då är det istället fråga om planerad vård.
  • Om klartecken har getts i förväg från försäkringslandet omfattas även planerad vård. Patienten behöver då visa upp intyg om detta. Om klartecken från försäkringslandet inte har getts i förväg omfattas inte planerad vård av läkemedelsförmånerna.

• Pensionärer med svensk pension som är bosatta i ett annat EU/EES‍-‍land eller Schweiz, och som kan visa upp intyg E121 (S1) från Försäkringskassan.
• Utöver de ovanstående har även den som, utan att vara bosatt i Sverige, har anställning här, rätt till läkemedelsförmåner. Förbrukningsartiklar för stomi ingår dock inte.

Om en person är förmånsberättigad enligt någon av ovanstående punkter, och det förskrivna läkemedlet omfattas av läkemedelsförmånerna utan förmånsbegränsning, ska receptet i samtliga fall expedieras inom läkemedelsförmånerna. I dessa fall ska läkemedlet därför alltid förskrivas med förmån.

Punkt 3: Om behandlingstid anges istället för mängd, är det viktigt att doseringen är tydlig så att det går att avgöra vilken förpackningsstorlek som ska expedieras på öppenvårdsapoteket.

I förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. anges att läkemedel får lämnas ut inom läkemedelsförmånerna för 90 dagars förbrukning vid varje tillfälle, med undantag för preventivmedel.

Punkt 4: Enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. är öppenvårdsapoteken skyldiga att byta ut det förskrivna läkemedlet mot det billigaste likvärdiga läkemedel som finns tillgängligt. Förskrivaren får enligt samma lag motsätta sig utbyte när det finns medicinska grunder för det. Även den expedierande farmaceuten och patienten har möjlighet att motsätta sig utbytet. Se vidare i kunskapsunderlaget ”Ett tryggt byte på apotek” som tagits fram av Tandvårds- och läkemedelsverket tillsammans med Läkemedelsverket. Kunskapsunderlaget ”Ett tryggt byte på apotek” finns på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets webbplats.

Punkt 5: Förmånsbegränsning innebär att vissa läkemedel ingår i läkemedelsförmånerna endast för ett visst användningsområde/‌indikation eller en viss patientgrupp. Det kan till exempel innebära att ett läkemedel ingår i förmånerna endast om patienten först provat andra typer av läkemedel för samma indikation, eller att ett läkemedel ingår i förmånerna när det används för att behandla en sjukdom, men inte när det används som profylax. Det är förskrivaren som avgör om förutsättningarna för förmån är uppfyllda eller inte.

Mer information om förmånsbegränsning finns på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets webbplats.

För respektive läkemedel finns information om förmånsbegränsning även i FASS‍-‍texten ovanför avsnittet ”Indikationer”.

Övergångsbestämmelser

Fram till och med den 30 april 2024 gäller följande. Om uppgift saknas på receptet om ifall förutsättningarna för förmånsbegränsning är uppfyllda eller avseende ett läkemedel som omfattas av förmånsbegränsningar, får den expedierande farmaceuten utgå från att förutsättningarna för förmån är uppfyllda.

Punkt 8: Ordet ”obs” ska anges för att tydliggöra för den expedierande farmaceuten att en högre dos än rekommenderat förskrivits. I de kontroller som farmaceuten ska göra i samband med expedieringen ingår bland annat att kontrollera doseringen. Ordet ”obs” är en signal till farmaceuten att förskrivaren har gjort ett medvetet avsteg gällande doseringen.

Punkt 9: Se vidare i 4 kap. 14 § angående begränsningar vid iterering av recept.

Punkt 10: När ett läkemedel förskrivs till en patient för första gången, kan förskrivaren ange att en startförpackning ska lämnas ut. På så sätt får patienten möjlighet att prova läkemedlet och onödiga kostnader och kassation av läkemedel kan undvikas om behandlingen behöver avbrytas. En startförpackning avser den minsta förpackningen som godkänts för ett visst läkemedel. Den får dock högst avse en månads förbrukning. När ett särskilt läkemedel (se bilaga 11 till föreskrifterna) förskrivs, får förskrivaren inte ange att en startförpackning ska lämnas ut, enligt 4 kap. 12 §.

Punkt 11: Om till exempel fem dagars intervall anges, innebär det att fem dagar ska passera innan receptet får expedieras igen. Om en patient hämtar ut sitt läkemedel den 1 maj och det är 5 dagars expedieringsintervall på receptet får patienten alltså hämta ut sitt läkemedel igen tidigast den 6 maj. Om inget intervall anges får patienten hämta ut hela den förskrivna mängden vid ett och samma tillfälle.

Punkt 12 och 13: Se vidare i 4 kap. 15 § angående recepts giltighetstid.

Punkt 14: Se vidare i 4 kap. 13 § angående särskilda upplysningar.

Vägledningstext

Punkt 1: Både siffror och bokstäver ska anges för att motverka missförstånd och för att förhindra manipulering av recept.

Punkt 2 och 3: Bokstäver ska anges för att förhindra manipulering av recept. Förskrivarkod och arbetsplatskod ska anges på pappersrecept i maskinläsbar form, för närvarande innebär detta i praktiken att det ska finnas en streckkod på receptet som kan läsas av med streckkodsläsare på öppenvårdsapoteken. Ytterligare information om streckkodsstandard och utformning av streckkoder lämnas av E‍-‍hälsomyndigheten. I undantagsfall kan dessa koder skrivas för hand, till exempel vid strömavbrott eller annan driftstörning.

Vägledning

Enligt 4 kap. 4 § ska recept enligt bilaga 6 användas vid förskrivning av recept som avses hämtas ut i annat EES‍-‍land. De länder som omfattas är EU‍-‍medlemsstaterna samt Norge, Island och Liechtenstein. Schweiz deltar inte i EES‍-‍samarbetet.

Huvudregeln är att gängse benämning på de aktiva substanserna ska anges av förskrivaren i stället för läkemedelsnamnet. Uttrycket ”gängse benämning” definieras i artikel 1.21 i Europarlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel, och det är det internationella generiska namnet.

Mer information om INN; International Nonproprietary Names (INN) finns på Världshälsoorganisationens (WHO) webbplats.

Biologiska läkemedel är preparat vars aktiva substans har producerats i eller renats fram ur material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad).

Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, (patientrörlighetsdirektivet), om erkännande av recept utfärdat i annat EU‍-‍land omfattar inte teknisk sprit och läkemedel upptagna i föreskrifternas bilaga 8 (särskilda läkemedel).

En patient har alltså inte rätt att mot ett svenskt recept hämta ut särskilda läkemedel eller teknisk sprit i annat EES‍-‍land. I de fall patienten behöver ett sådant läkemedel vid vistelse utomlands bör patienten vid behov uppsöka sjukvården i det aktuella EES‍-‍landet.

Itererade recept får förskrivas men förskrivaren bör göra en bedömning av om iterering av receptet är lämpligt. Eftersom recept kan hanteras på varierande sätt vid expediering i olika länder kan det vara oklart hur uttag kommer att noteras på ett itererat recept (med risk för att för många uttag möjliggörs). I de fall förskrivare vill möjliggöra flera uttag men inte vill medge iterering kan flera recept utfärdas med ett uttag på varje recept.

Regeringen har utsett Försäkringskassan till så kallad nationell kontaktpunkt vid frågor som har med EU‍-‍direktiv 2011/24/EU att göra. Eftersom det finns nationella kontaktpunkter i alla EES‍-‍länder kan Försäkringskassan hänvisa och ange kontaktinformation till dessa utländska kontaktpunkter när frågor uppkommer.

Vägledning

Punkt 1: Förskrivaren kan välja att ett recept endast får expedieras från ett visst öppenvårdsapotek om hen bedömer att det finns särskilda skäl. Det kan handla om läkemedelsbehandlingar som kräver särskild kontinuitet och hantering på öppenvårdsapoteket, till exempel läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende.

Punkt 2: Det är viktigt att det framgår tydligt av förskrivarens instruktioner vem eller vilka läkemedlet får lämnas till. Det kan röra sig om en enskild person, till exempel vårdnadshavare eller förvaltare, eller personal från till exempel en vårdenhet eller ett boende inom kommunal omsorg. Förskrivarens instruktion ska vara tillräckligt detaljerad för att apotekspersonalen ska kunna säkerställa att utlämnandet sker till rätt person.

Punkt 3: Förskrivaren kan välja att ett recept ska förvaras på öppenvårdsapotek om hen bedömer att det finns särskilda skäl. Även om förskrivaren valt att receptet ska förvaras på öppenvårdsapotek får receptet enligt 8 kap. 35 § lämnas till patienten då receptet inte längre kan expedieras. Recept avseende särskilda läkemedel får dock aldrig lämnas ut.

Punkt 4: Förskrivaren kan till exempel ange om en patient har särskilda behov som apotekspersonalen behöver beakta vid expedieringen, såsom hörselnedsättning eller att patienten behöver demonstration av ett hjälpmedel.

Vägledning

Förskrivaren får ange att giltighetstiden ska vara kortare än ett år, till exempel tre månader från utfärdandet. Kortare giltighetstid kan användas för att till exempel förhindra att en patient hämtar ut antibiotika när behandlingen inte längre är aktuell.

Förskrivaren får även ange att första expedieringen måste göras inom en viss tid, till exempel en månad. Om första expedieringen inte görs inom denna tid, blir receptet ogiltigt.

Det är även möjligt att på ett och samma recept både ange att det förskrivna läkemedlet ska hämtas ut inom en viss tid från utfärdandet, till exempel en månad, och att förkorta receptets giltighetstid, till exempel till två månader.

Vägledning

Vid förskrivning av licensläkemedel kan behovet av information vara extra stort, då den information som medföljer dessa läkemedel ofta är på annat språk än svenska och kanske inte innehåller alla de anvisningar som behövs för att använda läkemedlet på rätt sätt.

Särskilda anvisningar kan även behöva lämnas till patienten om extemporeläkemedel eller lagerberedning förskrivs eftersom dessa saknar bipacksedel. Det är också lämpligt att upplysa om att det kan ta tid för öppenvårdsapoteken att skaffa fram respektive låta tillverka dessa typer av läkemedel.