Så fungerar medicin
- Publicerad: 12 mars 2021
- Senast uppdaterad: 25 februari 2022
Medicin kan förebygga, lindra eller bota sjukdomar. En del mediciner ska tas under en längre tid, medan andra är "bara ibland-mediciner" som du tar när de behövs. De innehåller både verksamma ämnen (som ger effekten på kroppen) och hjälpämnen (som ger färg, form eller smak). Medicin kan tas på många olika sätt – det finns bland annat tabletter, lösningar, krämer, inhalatorer, sprutor.
Bota, lindra eller förebygga
Det finns olika typer av medicin för olika sjukdomar och besvär. En del botar sjukdomar, andra lindrar symtom och en del ska förebygga sjukdom.
Bota sjukdomar
Bara några få mediciner kan verkligen bota sjukdomar. Till exempel kan antibiotika ofta bota infektionssjukdomar som orsakas av bakterier. Cancer är en annan sjukdom som många människor kan bli friska från med hjälp av medicin.
Lindra besvär
De flesta mediciner lindrar sjukdomar och deras symtom, alltså de besvär man får av sjukdomen. Till exempel kan adhd eller astma inte botas, men medicinen kan göra sjukdomen lättare att leva med, och värktabletter kan lindra symtom, men botar inte orsaken till värken.
Förebygga sjukdomar
Vaccin är exempel på medicin som förebygger sjukdomar, det vill säga gör så att du inte blir sjuk. Med hjälp av vacciner har vissa virussjukdomar som smittkoppor helt utrotats. Spridningen av flera andra smittsamma sjukdomar har också stoppats eller kunna begränsats i delar av världen. Det gäller till exempel mässling och influensa.
Medicin under kort eller lång tid
Medicin kan användas när du behöver det för tillfälliga besvär eller under en kortare tid. Ibland kan du behöva använda medicin under en lång tid till, kanske hela livet.
Medicin under kort tid
Många mediciner ska bara användas när de behövs och då ska du bara ta dem vid enstaka tillfällen, eller under en kortare tid. Det är till exempel när du har mensvärk, huvudvärk, feber eller täppt näsa. De här medicinerna är ofta receptfria, men inte alltid. Du ska inte ta dem för länge, eftersom det kan ge biverkningar eller göra så att kroppen vänjer sig vid dem.
En annan risk om du använder receptfria mediciner för till exempel huvudvärk eller magont under lång tid, är att du kanske missar att du har någon sjukdom som behöver behandling. Istället ska du gå till doktorn.
Medicin under en bestämd tid
En del mediciner ska tas under en bestämd tid. När du till exempel får antibiotika mot infektioner som halsfluss eller lunginflammation, ska du oftast ta den i tio dagar. Då är det viktigt att du inte slutar ta medicinen för tidigt även om du känner dig bättre. Då kan sjukdomen nämligen komma tillbaka och bli svårare att behandla.
Medicin under lång tid
En del sjukdomar behöver behandlas under en lång tid, som depression, astma eller adhd. Vissa sjukdomar kan behöva behandlas med medicin hela livet. Till exempel behöver du ta insulin hela livet om du har diabetes.
Ämnen som påverkar kroppen
Verksamma ämnen
Medicin innehåller verksamma ämnen som påverkar kroppen. Till exempel innehåller vanliga värktabletter som Alvedon och Panodil det verksamma ämne som heter Paracetamol.
Många godkända mediciner har sitt ursprung i naturen och då kommer det verksamma ämnet från en växt. Visste du till exempel att smärtstillande morfin från början kom från blomman vallmo?
Idag tillverkas alla godkända mediciner i fabriker så att man kan vara säker på att de innehåller rätt mängd verksamt ämne och att det inte finns några föroreningar i dem.
Hjälpämnen
Medicin innehåller också så kallade hjälpämnen. Hjälpämnen tillsätts av praktiska skäl, till exempel för att:
- göra en tablett lättare att svälja
- kroppen enklare ska kunna ta upp det verksamma ämnet
- medicinen ska hålla längre
- ändra medicinens färg eller form.
Effekt nu eller senare
Det tar olika lång tid innan olika mediciner ger effekt i kroppen, alltså att det börjar märkas att du tagit dem.
Om du jämför till exempel astmamedicin och depressionsmedicin, kan du känna genast att det blir lättare att andas när du tagit astmaspray. Däremot kanske effekten av en medicin mot depression märks först efter flera veckor.
En del mediciner kan du inte känna effekten av själv. Till exempel känns inte effekten av mediciner som ska motverka krampanfall om du har epilepsi. Du kan bara veta säkert att sådana mediciner fungerar som de ska genom att ta blodprov eller undersökas på sjukhus.
Medicinens väg genom kroppen
Alla mediciner, utom de som ges direkt in i blodet, måste tas upp av kroppen för att komma ut i blodet. Med hjälp av blodet kan det spridas till olika organ och vävnader för att ge sin effekt. Det finns många olika mediciner och alla fungerar på sitt eget sätt.
Om du till exempel har huvudvärk och sväljer en värktablett så tas medicinen upp av slemhinnorna i magen eller tunntarmen. Sedan sprids den i kroppen via blodet för att ge effekt i celler i hjärnan mot huvudvärken.
När medicinen har gett sin effekt bryts den ner i kroppen med hjälp av våra "reningsverk", levern och njurarna, och försvinner så småningom ut genom kiss, avföring, svett eller luft som vi andas ut.
Det finns många olika sätt att ta medicin
Tabletter, lösningar, kapslar, sprutor, sprayer ... Du kan ta medicin på många olika sätt. Vad som passar bäst för dig beror bland annat på vad medicinen är till för och hur snabbt den behöver börja verka.
I munnen
Det vanligaste är att du tar medicin i form av tabletter eller kapslar som sväljs med ett glas vatten.
Det finns också flytande medicin, samt pulver och tabletter som löser upp sig i saliven i munnen. Berätta för din läkare om du tycker att det är svårt att svälja tabletter. Det finns hjälp att få för att det ska gå lättare, till exempel tablettöverdrag som gör tabletten hal och lättare att svälja.
I blodet
Ibland behöver man ge medicin direkt in i blodet, med en spruta, eller med dropp via en slang som sätts i ett blodkärl i till exempel armvecket. Det kan vara vid akuta situationer när det behövs en snabb effekt, eller om kroppen inte kan ta upp medicinen på något annat sätt.
Till exempel kan du få medicin för smärta direkt in i blodet om du opereras på sjukhus. Du kan också få medicin i en muskel eller i underhudsfettet där det tas upp i blodet i en jämn takt.
Om du behöver medicin för diabetes tar du sprutor med insulin i underhudsfettet.
I luftvägarna/lungorna
För medicin som ska andas in finns olika hjälpmedel som kallas inhalatorer. Vilken inhalator som passar bäst för dig beror bland annat på vilken medicin du ska ta, hur gammal du är och vad du tycker är enklast att använda. Kanske har du eller någon kompis redan besvär av astma och använder en inhalator för att få medicin direkt ner i lungorna?
I näsan
De flesta mediciner som tas via näsan ska lindra besvär i själva näsan, till exempel när den är täppt. Men en del mediciner tas som nässpray och ger ändå effekt i andra delar av kroppen. Det beror på att slemhinnan i näsan har många blodkärl. Ett exempel på det är medicin mot migrän.
På huden
Medicin som ska sättas på huden finns i salvor, lösningar, krämer eller plåster. De flesta mediciner som sätts på huden ger bara effekt på det ställe där du sätter den. Men det finns även de som ger effekt i hela kroppen, som till exempel plåster som du kan använda mot sjösjuka eller för att sluta röka.
I ögon eller öron
Ögondroppar och ögonsalvor används framför allt mot inflammation i ögonen, till exempel på grund av allergier eller infektioner med bakterier. Örondroppar används för att behandla öroninflammation som också ofta beror på infektioner med bakterier.
Biverkningar av medicin
I Sverige måste alla mediciner testas och godkännas innan de får säljas, för att man ska vara säker på att de fungerar och att de är säkra att använda. Alla mediciner kan ibland ändå ge biverkningar. En biverkning är när en medicin ger andra effekter än den som är tänkt. Till exempel kan en del vanliga värktabletter göra att du blir illamående och får ont i magen. Då är illamåendet och magvärken en biverkning av medicinen.
De flesta biverkningar är milda, men vissa mediciner kan i mycket sällsynta fall ge biverkningar som kan vara allvarliga.
Varför får man biverkningar?
Det är inte alltid lätt att veta om besvär som du får när du tar medicin mot en sjukdom beror på sjukdomen, eller om det är en biverkning.
Den vanligaste orsaken till en biverkning är att medicinen ger effekt på fler ställen i kroppen än bara där det var tänkt. Till exempel kan du få antibiotika för att ta bort bakterier som gör dig sjuk. Men tyvärr tar antibiotikan också ofta bort nyttiga bakterier som du har i din tarm, så att du får diarré som biverkning.
Du kan också få biverkningar om du använder en medicin för länge. Till exempel om du tar nässpray i mer än 10 dagar när du är täppt i näsan kan slemhinnan i näsan ta skada. Det kan sluta med att du inte blir av med din nästäppa alls.
Mediciner kan ge fler biverkningar om du inte tar dem på rätt sätt.
Vilka biverkningar är vanliga?
Alla mediciner har olika biverkningar, men vanligast är kanske magbesvär som illamående, diarré, magknip eller att du blir hård i magen. Torr hud, trötthet och huvudvärk är också vanliga. Ibland ger mediciner biverkningar precis när du börjar använda dem, men de minskar eller försvinner ofta efter några dagar.
Om du vill veta vilka biverkningar som är vanliga för din medicin kan du fråga din doktor eller någon på apoteket. I alla medicinförpackningar finns det också ett papper som kallas bipacksedel. Där kan du läsa om vilka biverkningar som är vanliga för just den medicinen.
Du kan berätta för Läkemedelsverket om du tror att du får biverkningar
Om du tror att en medicin ger dig biverkningar kan du berätta det för oss. Du kan göra det själv, eller prata med din förälder eller någon i vården så hjälper de dig. Vi behöver alltid få veta mer om vilka biverkningar olika mediciner kan ha och att berätta för oss är ett bra sätt att hjälpa till.