Reklam för läkemedel som används vid estetiska injektioner

Det beror på hur reklamen är utformad.

Det är inte förbjudet att göra reklam för en behandling. Däremot kan reklam för en behandling vara utformad så att den också är reklam för ett receptbelagt läkemedel, till exempel om en del av reklamen består av information eller påståenden om ett receptbelagt läkemedel.

Sådan marknadsföring får inte riktas till allmänheten.

Ja, den som marknadsför ett läkemedel ska följa kraven som gäller.

Det innebär att den som marknadsför läkemedel och inte följer regelverket kan hållas ansvarig även om man inte tillverkar eller säljer läkemedlet.

Med marknadsföring av läkemedel menas varje form av information vid uppsökande försäljning, lokala reklamkampanjer eller förmånserbjudanden som syftar till att främja förskrivning, leverans, försäljning eller konsumtion av läkemedel.

Även reklam med syfte att öka konsumtion av ett läkemedel räknas alltså som marknadsföring av läkemedel.

Detta framgår i 2 § Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:6) om marknadsföring av humanläkemedel.

Produktkataloger och prislistor räknas generellt sett inte som marknadsföring av läkemedel, förutsatt att de inte innehåller några påståenden om läkemedel.

Läkemedelsverket har inte tillsynsansvar över prissättningen på en behandling eller ett läkemedel.

En kampanj där ett rabatterat pris lyfts fram för ett läkemedel, eller en behandling där ett läkemedel utgör en central del, kan däremot anses vara marknadsföring för läkemedlet.

All marknadsföring av receptbelagda läkemedel som riktas till allmänheten är förbjuden, förutom för vaccinationskampanjer.

I övrigt är det alltså förbjudet att rikta reklam för ett receptbelagt läkemedel till allmänheten oavsett hur läkemedlet kommer att användas.

Ja, samma regler gäller på sociala medier.

Regelverket är teknikneutralt, det betyder att bestämmelserna gäller all typ av reklam oavsett var den publiceras.

Före- och efterbilder kan vara läkemedelsreklam. Före- och efterbilder används ofta för att visa effekten av en behandling.

Om det är tydligt att behandlingen avser ett läkemedel kan bilderna utgöra marknadsföring av läkemedel.

Text eller bilder kan utgöra reklam för läkemedel även om läkemedelsnamnet eller dess aktiva substans inte skrivs ut.

Detta gäller om man använder sig av en omskrivning där det ändå är tydligt för läsaren vilket läkemedel som avses.

Fillers är ett samlingsnamn för produkter som injiceras för att fylla ut vävnaden. De räknas inte som läkemedel utan klassificeras oftast som medicintekniska produkter.  

Vid marknadsföring av medicintekniska produkter är det bland annat förbjudet att:

• påstå att produkten har egenskaper och funktioner som den inte har
• ge en felaktig bild av behandling eller diagnos, funktioner eller egenskaper
• låta bli att informera användaren om risker i samband med användning av produkten
• föreslå andra användningsområden än de som produkten är avsedd för.

Detta framgår av artikel 7 i förordning 2017/745 om medicintekniska produkter och marknadsföringslagen (2008:486).

Reglerna omfattar alla former av marknadsföring i alla former av media på samma sätt som för läkemedel.

Det betyder att man behöver känna till tillverkarens information om fillersprodukter för att kunna ge en riktig bild av effekt och risker.

Vad gäller marknadsföring i allmänhet finns även regler i marknadsföringslag (2008:486). Det är Konsumentverket som arbetar med dessa frågor.

Marknadsföring - för företag | Konsumentverket

Läkemedelsverket kan inte, på grund av bestämmelser i tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna, ge förhandsbesked om något är marknadsföring av läkemedel och fillers eller inte.

Läkemedelsverket kan inte heller hjälpa till vid utformningen av marknadsföringen.

Den som utformar och är avsändare av reklamen ansvarar för att känna till och göra en bedömning av hur reklamen ska vara utformad för att följa regelverket.