Behandlingsrekommendationen vänder sig främst till förskrivare och är avsedd som vägledning vid val och utformning av antibiotikabehandling till gravida och ammande. Behandlingsrekommendationen fokuserar på riskerna för fostret och det nyfödda barnet.

Rekommendationerna är framtagna i konsensus av en expertgrupp och är baserade på godkänd produktinformation, vetenskapliga publikationer och samlad klinisk erfarenhet. Även ett vetenskapligt underlag har författats av gruppen. Detta innehåller fördjupad information och resonemang kring bedömningarna och den vetenskapliga dokumentationen, och ligger till grund för uppdateringen av rekommendationerna.

Expertgruppen består av kliniskt verksamma läkare inom infektionssjukdomar, obstetrik och gynekologi, barn- och ungdomsmedicin, neonatologi, klinisk farmakologi och allmänmedicin samt experter från Läkemedelsverket. Uppdateringen av rekommendationen är gjord i samråd med Folkhälsomyndigheten och Strama.

När ett läkemedel godkänns är de rekommendationer som ges i produktinformationen om användning under graviditet och amning baserade på utvecklingstoxikologiska djurstudier. Produktinformationen uppdateras allteftersom den kliniska erfarenheten av läkemedlet ökar. Rekommendationerna i denna behandlingsrekommendation avviker i vissa fall från informationen i godkänd produktinformation då det finns data eller empiri som stödjer ett annat ställningstagande.

Värdering av läkemedelskostnader har inte ingått i bedömningarna.

Bakgrund

Infektioner är en av de vanligaste orsakerna till läkemedelsbehandling under graviditet. I Sverige får idag omkring 65 procent av alla gravida kvinnor något läkemedel utskrivet under graviditeten. Knappt var femte kvinna behandlas med antibiotika någon gång under en graviditet. Andelen sjunker, och det är en utveckling som följer den generella minskningen av antibiotikaanvändning i Sverige.

En svensk studie från perioden 2006‍–‍2019 visar att antibiotikabehandling var vanligare hos äldre mödrar samt vid flerbördsgraviditet, multiparitet och graviditeter som avslutades med kejsarsnitt. Behandling med penicillin V var vanligast, följt av pivmecillinam och nitrofurantoin.

Infektioner under graviditet och amning

När det gäller infektioner skiljer sig vissa aspekter åt mellan gravida och icke-gravida kvinnor. Gravida löper en ökad risk att insjukna i vissa infektioner och risken att utveckla allvarlig infektion är också ökad till följd av fysiologiska, mekaniska och immunologiska förändringar. Allvarliga infektioner utgör i sin tur en klar risk för både den gravida kvinnan och fostret. Utifrån detta är det särskilt viktigt att gravida får rätt behandling vid infektioner.

Graviditeten i sig medför slemhinnesvullnad, inte minst inom öron-näsa-hals-området, vilket kan leda till överdiagnostik av tillstånd som rinosinuit och otit.

Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste typen av infektion som drabbar gravida. Asymtomatisk bakteriuri (ABU) och akut cystit ökar risken för febril UVI samt graviditetskomplikationer som för tidig vattenavgång och för tidig förlossning. Detta är huvudskälet till att dessa tillstånd ska behandlas med antibiotika under graviditet.

De vanligaste behandlingskrävande infektionerna som drabbar en nyförlöst kvinna är mastit, akut cystit, endometrit och sårinfektioner. Liksom under graviditeten finns en ökad risk att drabbas av allvarlig sjukdom.