Så fungerar vaccin

De allra flesta vacciner består av avdödade hela bakterier eller virus, eller delar av dem. Andra vacciner innehåller sjukdomsframkallande mikroorganismer (virus eller bakterier) som har försvagats så att de inte kan orsaka sjukdom. Gemensamt för dessa olika vacciner är att de stimulerar immunförsvaret att bilda ett skydd mot just den mikroorganism som vaccinet innehåller.

Immunförsvarets uppgift

Immunförsvaret uppfattar de försvagade eller inaktiva mikroorganismerna (även kallade antigen) som identiska med aktiva ”farliga” mikroorganismer, men eftersom de saknar sjukdomsalstrande egenskaper ger de inte upphov till någon sjukdom. Immunförsvaret producerar antikroppar som specifikt känner igen antigen i vaccinet, och därmed också de mikroorganismer som kan orsaka sjukdom. Antikropparna hjälper till att identifiera de farliga mikroorganismerna, och kan antingen blockera dem, eller hjälpa andra delar av immunförsvaret att oskadliggöra infektionen. Immunförsvaret har också celler som lever kvar under lång tid och som aktiveras när man stöter på samma antigen igen. Därför minns immunförsvaret hur smittämnet ser ut och kan på kort tid producera stora mängder antikroppar vid ett nytt angrepp. Det innebär att smittämnen vi utsätts för bekämpas av immunförsvaret utan att vi blir sjuka.

Hur länge varar skyddet?

Hur länge skyddet varar kan variera för olika vacciner, men det kan ibland räcka livet ut. Genom påfyllnadsdoser (boosterdoser) av vaccin som ges efter en viss tid kan man upprätthålla skyddet över lång tid. Influensavacciner skyddar oftast bara mot de varianter av influensaviruset (virusstammar) som orsakat det senaste utbrottet. Eftersom nya virusstammar dyker upp varje eller vartannat år, är det nödvändigt att årligen förnya vaccinationen för att behålla skyddet.

Passiv immunisering

En annan slags immunisering är ”passiv immunisering”, där man tillför kroppen färdiga antikroppar, immunglobuliner, som tillverkas av donerat blod från friska blodgivare.