Så tillverkas vaccin

Vacciner kan indelas i levande och inaktiverade. Levande vacciner består av levande försvagade stammar av bakterier eller virus. I de inaktiverade vaccinerna har de ingående bakterierna eller virusen avdödats i tillverkningen. Dessutom finns vacciner som innehåller framrenade komponenter från bakterier eller virus, till exempel proteiner eller polysackarider. Ett fåtal vacciner består av proteiner framställda med rekombinant DNA‍-‍teknik där en gen kodande för ett antigen sätts in i en värdcell som sedan uttrycker antigenet. Denna typ beskrivs inte närmare nedan.

Odling av mikroorganismer

Varje tillverkningssats startas med en odling av en bakterie- eller virusstam som är noggrant kontrollerad och har passande egenskaper för att bli ett effektivt vaccin.

Mikroorganismerna får föröka sig i ett lämpligt odlingsmedium som innehåller olika näringsämnen och salter och ibland också antibiotika. För att ett virus ska kunna växa behövs också celler, till exempel odlas de flesta influensavacciner i befruktade hönsägg.

Skörd och bearbetning

Efter en tids odling skördas mikroorganismerna. De separeras från odlingsmediet genom olika metoder, till exempel centrifugering eller filtrering. Vissa vacciner innehåller levande försvagade mikroorganismer, medan man i andra fall inaktiverar (avdödar) mikroorganismerna genom att tillsätta till exempel formaldehyd.

De försvagade eller avdödade mikroorganismerna, som ska bli den verksamma substansen i vaccinet, kallas antigen. Antigenet framkallar ett immunsvar hos kroppen. För att tillverka ett vaccin räcker det ibland att man bara använder vissa framrenade delar av mikroorganismer eller särskilda ämnen som mikroorganismerna producerar.

Vissa antigen är inte tillräckligt effektiva för att i sig själva ge ett bra immunsvar. De kan då kopplas ihop med ett så kallat bärarprotein som ökar effekten. Man säger då att antigenet är konjugerat.

Färdigställande av vaccin

Vid tillverkning av det färdiga vaccinet blandas antigenet med hjälpämnen. En del vacciner frystorkas innan de förpackas för att få bättre hållbarhet. De allra flesta vaccinerna injiceras men det finns också sådana som tas via munnen (perorala). I den färdiga produkten finns det endast mycket små rester kvar av de ämnen som används under tillverkningsprocessen.

Kombinationsvaccin

Det är vanligt att man kombinerar flera antigen i samma vaccin så att vaccinationen skyddar mot mer än en sjukdom. Ett exempel är vaccin mot sjukdomarna difteri, stelkramp, kikhosta och polio samt Hib (Haemophilus influenzae typ B), en bakterie som kan orsaka olika infektioner, till exempel hjärnhinneinflammation. Vissa vacciner skyddar mot olika varianter av samma mikroorganism, till exempel mot olika stammar av pneumokocker som orsakar lunginflammation eller olika stammar av influensavirus.

Krav på tillverkning

Det ställs höga krav när det gäller all tillverkning av läkemedel, inklusive vacciner. Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för läkemedelstillverkning i Sverige.

Relaterad information