Utveckling, granskning och ”godkännande” av medicintekniska produkter

Redan när du får en idé till vad som skulle kunna bli en medicinteknisk produkt så finns det viktiga frågor att ta ställning till, till exempel om det är en medicinteknisk produkt? Redan från utvecklingsstadiet behöver du även bekanta dig med regelverken. Att vara tillverkare för en medicinteknisk produkt innebär ett långtgående ansvar som finns kvar under hela produktens livscykel. För att snabbt komma på rätt spår är det bra att tidigt anlita en person som kan agera ”PRRC”, det vill säga en person med ansvar för att regelverket uppfylls som det heter i MDR och IVDR.

Du behöver också vara medveten om att utveckling och tillverkning av medicintekniska produkter kan innebära stora kostnader. Förutom själva produktutvecklingskostnaderna och kostnader för produktion kan man behöva ta hjälp av konsulter under utveckling eller som PRRC. Anlitande av anmält organ är kostsamt. När du kommit så långt att det är dags att släppa ut produkten på marknaden och då du som aktör inom medicinteknik behöver vara registrerad innebär detta en årlig avgift till Läkemedelsverket.

Att avgöra om det är medicinteknik eller inte

Under produktutvecklingen omsätter du som tillverkare din produktidé till en produkt som är säker att använda, uppnår den prestanda som behövs för det avsedda ändamålet och som kan tillverkas och tillhandahållas på marknaden för att uppfylla ett medicinskt behov. Det är (den legala) tillverkaren som ansvarar för att definiera produktens ”avsedda ändamål”, det vill säga vad produkten ska användas till, av vem, i vilket sammanhang och för vilket medicinskt syfte. Tillverkaren ska i den ”tekniska dokumentationen” presentera bevis på att produkten kan användas på detta sätt. Den tekniska dokumentationen byggs upp av många olika dokument, till exempel bruksanvisningen, märkning, specifikationer, planer och rapporter från verifiering, validering och riskhantering, samt alla metodbeskrivningar över tillverkning och kvalitetskontroll. En viktig del är matrisen över de allmänna kraven på säkerhet och prestanda (”GSPR”) som finns i bilaga I i MDR och IVDR. Den samlade tekniska dokumentationen ska beskriva produkten ur alla aspekter som regelverken ställer krav på, inklusive dokumentation från klinisk utvärdering och klinisk prövning (MDR) respektive prestandautvärdering och prestandastudier (IVDR). Den tekniska dokumentationen ska hållas aktuell under hela produktens livscykel, när ändringar på produkten planeras och genomförs, och ska också uppdateras med ny information och nya data från tillverkarens systematiska övervakning av produkten på marknaden.

Viktiga delar i MDR och IVDR i denna fas av utvecklingen är de allmänna kraven på säkerhet och prestanda i bilaga I, kraven för den tekniska dokumentationen finns i Bilaga II och III samt kraven på klinisk utvärdering och klinisk prövning i kapitel VI samt bilagorna XIV och XV (MDR) respektive prestandautvärdering och prestandastudier i kapitel VI samt bilagorna XIII och XIV (IVDR).

Detta steg är det som närmast motsvarar en godkännandeprocedur. Här ska du som tillverkare bedöma om den tekniska dokumentationen som beskriver produkten och dess avsedda ändamål, konstruktion, tillverkning, användning osv uppfyller samtliga tillämpliga krav i regelverket och eventuellt andra relevanta krav i till exempel standarder och gemensamma specifikationer. Bestämmelserna för bedömning av överensstämmelse och de tillvägagångssätt (förfaranden) som används vid bedömningen finns i artikel 52 (MDR) respektive artikel 48 (IVDR) samt bilagorna IX, X och XI i regelverken.

För vissa riskklasser och typer av produkter behöver tillverkaren även låta ett så kallat anmält organ (”notified body” på engelska) granska produkten, den tekniska dokumentationen och ibland även delar av tillverkarens kvalitetsledningssystem. Beroende på vilken väg som är tillämplig för bedömningen av överenstämmelse så varierar det vad det anmälda organet granskar. Ibland görs även tester direkt på produkten. Trots vissa skillnader så går samtliga förfaranden ut på att det ska finnas skriftliga bevis för att produkten är säker att använda och uppnår den prestanda som tillverkaren utlovar, till exempel i bruksanvisningen och i marknadsföringsmaterial. Det anmälda organet upprättar ett ”intyg om överensstämmelse” (på engelska kallas det ”certificate of conformity”, CoC). Detta intyg betyder inte att produkten har godkänts för CE-märkning utan det är fortfarande tillverkarens ansvar att intyga att produkten överensstämmer med regelverkets krav. Intygen har en viss giltighetstid och det anmälda organet genomför systematisk granskning både under denna giltighetstid och inför förnyelse av intyg.

Om ändringar genomförs, till exempel av produktens konstruktion, produktionsprocessen, märkningen, bruksanvisningen och så vidare, så måste tillverkaren säkerställa att den tekniska dokumentationen uppdateras och bedöma om ändringen påverkar överensstämmelsen med regelverkets krav. I de fall ett anmält organ har deltagit i bedömningen av överenstämmelse så ska vissa av dessa ändringar rapporteras till det anmälda organet innan de får genomföras.

När du som tillverkare, och i förekommande fall det anmälda organet, har säkerställt att den tekniska dokumentationen är tillräcklig och att produkten därmed uppfyller samtliga tillämpliga krav ska tillverkaren upprätta en så kallad ”EU-försäkran om överensstämmelse” för sin produkt. Detta dokument ska utformas enligt kraven i regelverken och ska hållas aktuellt och uppdateras om något ändras. På engelska kallas detta dokument ”declaration of conformity” och förkortas ”DoC”. Försäkran om överensstämmelse (DoC) ska inte förväxlas med till exempel analyscertifikat (”certificate of analysis”, CoA) som tillverkaren kan upprätta för varje tillverkad enhet eller batch av produkten för att ge användaren information om till exempel vissa kritiska analysparametrar. I bilaga IV till regelverken beskrivs vad som ska ingå i försäkran om överensstämmelse.

När du som tillverkare har upprättat, daterat och signerat sin försäkran om överensstämmelse kan produkten CE-märkas. CE-märket ska som grundregel sättas på produkten och på bruksanvisningen. Om det inte är tekniskt möjligt eller lämpligt att sätta CE-märket på själva produkten, till exempel av utrymmesskäl eller på grund av produktens material, ska det sättas på produktens förpackning. CE-märket informerar användaren om att tillverkaren av produkten har säkerställt att den uppfyller samtliga tillämpliga krav inom EU, och att den är säker att använda på det sätt som tillverkaren beskriver i sin bruksanvisning.

För produkter där ett anmält organ har deltagit i bedömningen av överensstämmelse ska det anmälda organets fyrsiffriga ID-kod sättas i direkt anslutning till CE-märket. Som användare av en medicinteknisk produkt kan man alltså se på CE-märket om produkten är ”självcertifierad” eller har genomgått granskning av ett anmält organ.

Det är viktigt att CE-märket har exakt rätt utformning för att inte förväxlas med snarlika, vilseledande märkningar. Utformningen beskrivs i bilaga V till MDR/IVDR. Bildfiler med rätt utformning kan laddas ned från EU-kommissionens webbplats.

När produkten är CE-märkt så ska du registrera den innan den får släppas ut och tillhandahållas på marknaden. Alla medicintekniska produkter och IVD-produkter på den europeiska marknaden kommer att behöva registreras i den europeiska databasen ”EUDAMED” när denna är fullt fungerande. Fram tills dess så ska produkter i alla riskklasser i stället registreras nationellt. Tillverkare och auktoriserade representanter som har sin verksamhet i Sverige ska därför registreras hos Läkemedelsverket. Observera att det vanligen räcker med registrering i det land där tillverkaren (eller den auktoriserade representanten) har sin verksamhet. Man behöver alltså vanligen inte registrera produkten i varje EU-land. Vissa länder har dock andra krav, så tillverkaren (eller den auktoriserade representanten) behöver kontrollera detta innan produkten tillhandahålls i ett nytt europeiskt land. I samband med registrering tas en årsavgift ut, som sedan fortsätter att faktureras årligen.

Aktörer som är registrerade hos Läkemedelsverket får en registreringsbekräftelse och kan begära exportintyg för sina produkter. Registrering är i huvudsak ett administrativt, men viktigt, lagkrav.
Observera att registreringsbekräftelse och exportintyg inte intygar att aktören eller dennes produkter är godkända, utan endast att de är registrerade. Tillverkare eller auktoriserade representanter kan använda sin registreringsbekräftelse eller exportintyg för att underlätta samarbeten och export av produkter, men får inte till exempel använda Läkemedelsverkets logotype i dokument eller på annat sätt påstå att Läkemedelsverket har godkänt deras produkter.

När du har CE-märkt och registrerat produkten kan den släppas ut och tillhandahållas på den europeiska marknaden, förutsatt att det inte finns ytterligare nationella krav som först måste uppfyllas. I Sverige har vi till exempel krav på att samtliga medicintekniska produkter ska ha bruksanvisning och märkning på svenska. Varje enhet eller batch/LOT av produkten måste uppfylla kraven och det ska finnas en försäkran om överensstämmelse som bevis på detta, innan produkten släpps ut eller tillhandahålls på marknaden. Villkoren för att släppa ut och tillhandahålla produkter framgår i kapitel II i MDR och IVDR.

När du som tillverkare har börjat släppa ut och tillhandahålla produkter på marknaden så finns det krav på att övervaka vad som händer med den, och liknande produkter, när de används. Detta kallas ”övervakning av produkter på marknaden”, vilket på engelska kallas ”post-market surveillance” (PMS). Detta innebär att tillverkaren har krav på sig att ha en plan och process för detta arbete, och beskriva hur man för varje produktmodell (det som vanligen motsvaras av ett UDI-DI eller artikelnummer) ska samla in, analysera och agera på relevant information som beskriver hur produkten används och fungerar för användarna. Här ska tillverkaren även jämföra sin produkt med andra, liknande produkter på marknaden. Om tillverkaren får information som påverkar till exempel riskanalysen, produktens prestanda eller säkerhet så ska detta analyseras och lämpliga åtgärder sättas in, för att säkerställa att den fortfarande uppnår den säkerhet och prestanda som användaren behöver. Ansvaret som tillverkaren har omfattar alltså hela produktens livscykel. Resultaten från detta arbete ska rapporteras och rapporten ska ingå i den tekniska dokumentationen.

Förutom den systematiska och proaktiva övervakningen av produkterna inom PMS ska du som tillverkare också ha en reaktiv säkerhetsövervakning (”vigilance” på engelska) där man som tillverkare ska ta emot rapporter om misstänkta olyckor/tillbud med produkterna och bedöma om dessa kan anses vara allvarliga tillbud som därmed ska rapporteras till myndigheterna direkt i samband med att tillverkaren får kännedom om tillbudet. Vid särskilt allvarliga händelser kan du behöva genomföra ”korrigerande säkerhetsåtgärder på marknaden” som ofta kallas för FSCA efter engelskans ”field safety corrective action”. FSCA ska meddelas till alla användare via ett ”säkerhetsmeddelande till marknaden” som kallas FSN efter engelskans ”field safety notice”. En FSCA kan bestå av allt mellan en mindre ändring av bruksanvisningen och ett totalt återkallande av alla produkter från distributionsled och användare. Även här kan resultatet behöva återföras till den tekniska dokumentationen via processen för ändringskontroll.

Kraven på uppföljning av produkter på marknaden framgår av kapitel VII i MDR och IVDR.