Kända risker

Alla utmaningar som finns vid behandling av barn med läkemedel  bidrar till en ökad risk för fel vid läkemedelshantering till barn jämfört med andra åldersgrupper. På större regionkliniker inom barnsjukvården rapporteras det omkring 500 läkemedelsrelaterade avvikelser årligen och av dessa är en mindre andel allvarliga händelser. Sannolikt underrapporteras avvikelser varför det verkliga antalet är svårt att uppskatta.

Flera identifierade riskområden vid läkemedelsbehandling av barn kan leda till allvarliga konsekvenser, se exempel nedan. Riskerna kan vara olika stora för olika läkemedel. Det är angeläget att det finns metoder för hur man ska bedöma och hantera dessa risker samt arbeta förebyggande.

Kända risker vid läkemedelsbehandling till barn

A. Risk för potensfel

• Då dosen räknas i milligram (mg) men ordinationen sker i milliliter (ml), speciellt för en koncentration på just 10 mg/ml.
• Vid förvillande lika koncentrationer av samma läkemedel, till exempel 50 mg/ml och 5 mg/ml.
• När en stamlösning behöver spädas i fler än ett steg.
• När en läkemedelsförpacknings totala mängd motsvarar en skadlig dos för ett barn.

B.  Läkemedel med smalt terapeutiskt intervall

• Substanser som kräver koncentrationsbestämning i blod – tar man inte koncentrationsbestämning så ökar risken för biverkningar.
• Kräver stor doseringsnogrannhet.
• Innebär stor risk för läkemedelsbiverkningar vid överdosering, eller utebliven effekt vid underdosering.

C. Förväxlingsrisk

• Då läkemedel eller förpackning har liknande utseende (look-a-like).
• Då läkemedel eller förpackning har liknande namn (sound-a-like).
• Vid kända läkemedelsförväxlingar, till exempel mellan isotona och koncentrerade elektrolytlösningar.
• Vid restsituationer då ersättningsläkemedlet till exempel kan ha annat namn eller annan förpackning, styrka eller enhet för koncentration.

D. Konsekvenser av avsaknad av barnberedning

• Om lämplig styrka eller dos saknas kan det innebära att läkemedel till exempel måste delas/spädas.
• Om lämplig beredningsform saknas kan det leda till att befintlig beredningsform ges via en annan administreringsväg än den avsedda.

E. Arbetsmiljökonsekvenser

• Stress och störningsmoment när läkemedel inte är anpassade för barn.
• Ovan personal och/eller personal med otillräcklig kompetens om ordination eller annan hantering av läkemedel till barn.

F. Risker vid ordination

• Alla IT-system är inte anpassade för exempelvis ordination utifrån barnets vikt.
• Handskrivna svårläsliga läkemedelsordinationer på papper.
• Läkemedelsordination sker i flera separata journalsystem.
• Korrekt informationsöverföring saknas vid vårdens övergångar, från barn- till vuxenvård och mellan olika barnkliniker.
• Bristfällig läkemedelsinformation till vårdnadshavare/barnet, framför allt vid utskrivning till egenvård.

Kända risker och förslag till riskskattning och åtgärder

A = Potensfel, B = Läkemedel med smalt terapeutiskt intervall, C = Förväxlingsrisk, D = Avsaknad av barnberedning, E = Arbetsmiljö

Tabell 1. Exempel på kända risker med förslag till riskskattning och åtgärder