Vi arbetar för folk- och djurhälsan

Barnskyddande förpackning

  • Publicerad: 27 februari 2020
  • Senast uppdaterad: 5 december 2024

För att undvika att barn oavsiktligt får i sig läkemedel bör de förvaras utom syn- och räckhåll. För vissa läkemedel finns det dock anledning att försvåra åtkomsten för barn genom att förpacka läkemedlen på ett mer skyddat sätt.

Ett mer skyddat sätt kan vara blisterförpackning eller burk/flaska med barnskyddande förslutning.

Läkemedelsverket har tagit fram en lista över läkemedelssubstanser där ett intag av en mindre mängd, till exempel en enstaka tablett medför att barnet behöver observeras eller behandlas på sjukhus. Listan har tagits fram utifrån Giftinformationscentralens erfarenhet samt bedömning av substansers egenskaper.

Krav på barnskyddande förpackning kan bli aktuellt

För läkemedel som innehåller dessa substanser kan Läkemedelsverket komma att kräva barnskyddande förpackning, främst om inte läkemedelsform eller formulering i övrigt kan anses minska risken. Listan är inte uttömmande och Läkemedelsverket kan därutöver komma att kräva barnskyddande förpackning även för läkemedel med andra substanser där det bedöms befogat.

Substans

Användning

Amifampridin

Medel vid multipel skleros med mera

Amiodaron

Antiarytmika

Atomoxetin

Medel vid adhd

Bromokriptin

Medel vid parkinsonism

Buprenorfin

Analgetika/‌medel vid opioid­beroende

Bupropion

Antidepressiva medel

Cenobamat

Medel vid epilepsi

Dex­amfetamin

Medel vid adhd

Diltiazem

Kalcium­antagonister

Disopyramid

Antiarytmika

Dronedaron

Antiarytmika

Edoxaban

Anti­koagulantia

Fampridin

Medel vid multipel skleros med mera

Fentanyl

Analgetika

Fingolimod

Medel vid multipel skleros med mera

Flekainid

Antiarytmika

Flunitrazepam

Sömn­medel

Galantamin

Medel vid demenssjukdomar

Glibenklamid

Blodglukos­­sänkande medel

Glimepirid

Blodglukos­sänkande medel

Glipizid

Blodglukos­sänkande medel

Guanfacin

Medel vid adhd

Hydromorfon

Analgetika

Hydroxi­klorokin

Malaria­medel

Isradipin

Kalcium­antagonister

Ivabradin

Medel vid angina pectoris

Kariprazin

Neuroleptika

Ketobemidon

Analgetika

Kladribin

Medel vid multipel skleros med mera

Klomipramin

Anti­depressiva medel

Klorokin

Malaria­medel

Klozapin

Neuro­leptika

Kvetiapin

Neuro­leptika

Lakosamid

Medel vid epilepsi

Levotyroxin*

Medel vid hypotyreos

Lisdex­amfetamin

Medel vid adhd

Maprotilin

Anti­depressiva medel

Mavakamten

Medel vid hjärtsjukdomar

Metadon

Analgetika/‌medel vid opioid­beroende

Metylfenidat

Medel vid adhd

Morfin

Analgetika

Nateglinid

Blodglukos­sänkande medel

Nifedipin

Kalcium­antagonister

Nimodipin

Kalciumantagonister

Olanzapin

Neuro­leptika

Oxikodon

Analgetika

Ozanimod

Medel vid multipel skleros med mera

Paliperidon

Neuroleptika

Pergolid

Medel vid endokrin sjukdom (veterinär)
Medel vid parkinsonism (human)

Perampanel

Medel vid epilepsi

Pimobendan

Hjärt­stimulerande (veterinär)

Ponesimod

Medel vid multipel skleros med mera

Pramipexol

Medel vid parkinsonism

Propafenon

Antiarytmika

Propranolol

Beta-receptor­blockerare

Repaglinid

Blodglukos­sänkande medel

Risperidon

Neuro­leptika

Rivaroxaban

Anti­koagulantia

Rivastigmin

Medel vid demenssjukdomar

Ropinirol

Medel vid parkinsonism

Siponimod

Medel vid multipel skleros med mera

Sotalol

Beta-receptor­blockerare

Tapentadol

Analgetika

Teofyllin

Medel vid lung­sjukdomar

Tramadol

Analgetika

Tranylcypromin

Antidepressiva medel

Venlafaxin

Anti­depressiva medel

Verapamil

Kalcium­antagonister

*Intag av en mindre mängd är inte farligt, men Läkemedelsverket har bedömt att nu godkända tabletter är så små att barn lätt kan få i sig en stor mängd.