Sponsor och prövare

Definitioner

I EU-förordning 536/2014 (Clinical Trials Regulation, CTR) ges bland annat definitioner för:

En eller flera sponsorer

En klinisk prövning kan enligt CTR ha en eller flera sponsorer. Om en klinisk prövning har flera sponsorer (medsponsorer) ska samtliga sponsorer omfattas av en sponsors ansvar, det vill säga alla sponsorer har samma ansvar för den kliniska prövningen. Om man vill dela upp ansvaret ska detta beskrivas i ett skriftligt avtal. Om någon ansvarsuppgift inte nämns i avtalet gäller att samtliga sponsorer ansvarar för detta.

Medsponsorerna ska gemensamt utse:

• en ansvarig sponsor för att se till att sponsors skyldigheter enligt kapitel II och III i CTR efterlevs
• en ansvarig sponsor som är kontaktpunkt för alla frågor från försökspersonerna, prövarna och de berörda medlemsstater i vilken prövningen utförs
• en ansvarig sponsor för att genomföra korrigerande åtgärder enligt artikel 77 i CTR.

Sponsor och ansvarig prövare får vara samma person. Sponsor får överlåta en del eller alla sina arbetsuppgifter till en enskild person, ett företag eller institution eller en organisation. Detta ska dokumenteras i ett skriftligt avtal. Sponsorn har dock fortfarande ansvaret för prövningen, särskilt vad det gäller försökspersonens säkerhet och att de data som tas fram i prövningen är tillförlitliga och robusta.

Om sponsor utanför EU

I artikel 74 i CTR beskrivs att om en sponsor inte är etablerad i EU ska denne utse en fysisk eller juridisk person som är etablerad i EU som sin rättsliga företrädare. Denna rättsliga företrädare ska vara ansvarig för att se till att sponsorns skyldigheter fullgörs i enlighet med denna förordning. Alla meddelanden inom ramen för CTR till sponsor kommer skickas till den rättsliga företrädaren. 

Enligt 4 kap. 3 § Läkemedelsförordningen får Läkemedelsverket besluta att sponsor inte behöver utse en rättslig företrädare utan istället minst en kontaktperson som ska få alla meddelanden inom ramen för CTR. Enligt artikel 74.2 i CTR ska denna kontaktperson vara i Sverige, om den kliniska prövningen ska genomföras i Sverige som enda EU-land. Om den kliniska prövningen ska genomföras i fler medlemsstater ska denna kontaktperson vara inom EU, enligt artikel 74.3.

Sponsor och prövare – ansvar

Sponsor ska:

• vid inlämning av en prövningsansökan till CTIS ange vilka berörda medlemsstater (Member States concerned, MSC) som avses ingå i prövningen samt föreslå en av dessa berörda medlemsstater som rapporterande medlemsstat (Reporting Member State, RMS).
• översätta ansökningshandlingar till språk som avgörs av varje MSC.

I Sverige får ansökan vara skriven på svenska eller engelska.

Notera att en sammanfattning (synopsis) av prövningsprotokollet måste lämnas in på svenska. Sammanfattningen ska kunna förstås av en lekman och bör inte vara längre än två A4-sidor lång.

Även märkningsunderlag för prövningsläkemedel och tilläggsläkemedel, samt ansökningshandlingar för del II (nationell del) ska lämnas in på svenska i Sverige. I de fall uppgifter om biologiska prover enligt punkt 17 s i CTR bilaga I inges i ett separat dokument ska de uppgifterna vara skrivna på svenska.

Sponsor och prövaren är ansvariga för att:

• säkerställa att den kliniska prövningen genomförs i enlighet med god klinisk sed och prövningsprotokoll
• lokalerna är lämpliga för genomförandet av den kliniska prövningen
• säkerställa att all information som rör den kliniska prövningen registreras, behandlas, hanteras och lagras på så sätt att den kan rapporteras, tolkas och kontrolleras på ett korrekt sätt
• skydda försökspersonernas journaler, andra personuppgifter och den information som behandlas, från olaglig åtkomst, obehörigt röjande, obehörig spridning, ändring eller förstöring samt från förlust genom olyckshändelse, särskilt om behandlingen omfattar överföring av uppgifter i ett nätverk
• ta fram och förvara en prövningspärm (clinical trial master file, TMF) som ska innehålla viktiga dokument som rör prövningen och som gör det möjligt att kontrollera genomförandet och datakvaliteten med beaktande av den kliniska prövningens karakteristika, bland annat om det rör sig om en låginterventionsprövning. Prövningspärmen ska vara lätt tillgänglig för medlemsstaterna på begäran.
• arkivera innehållet i prövningspärmen i minst 25 år efter den kliniska prövningen är avslutad och på sådant medium att det är fullständigt och läsbart under hela arkiveringstiden. Eventuella ändringar i prövningspärmen ska vara spårbara. Ytterligare krav beskrivs i artiklarna 57 och 58 i CTR.
  Om det gäller prövningar som involverar vävnader och celler så finns ytterligare information om arkivering i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:12) om hantering av mänskliga vävnader och celler avsedda för läkemedelstillverkning.
  Om prövaren inte själv kan ansvara för arkivering av dokumentation från prövningsstället kan detta regleras i kontraktet med sponsor. Sponsorn får dock inte ha tillgång till prövarens dokumentation från prövningen, vilket innebär att arkivering inte får ske fysiskt hos sponsor.
  Om elektroniskt CRF används ska prövaren ha en oberoende kopia på de data han eller hon har rapporterat och inte en kopia hämtad från företagets databas – sponsor ska aldrig ha exklusiv kontroll över denna kopia.

Sponsorn är ansvarig för att kvalitetskontrollera (monitorera) den kliniska prövningen.

Sponsorn har rapporteringsskyldighet för:

• allvarliga överträdelser (serious breaches) – inom sju dagar
• oförutsedda händelser (unexpected events) som kan påverka nytta/riskförhållandet i den kliniska prövningen men som inte är misstänkta oförutsedda allvarliga biverkningar – inom 15 dagar
• brådskande säkerhetsåtgärder (Urgent Safety Measures, USM) – inom sju dagar. 

Sponsor ska förse prövaren med en prövarhandbok (Investigator´s Brochure, IB), som ska uppdateras när ny och relevant säkerhetsinformation framkommer, och granskas av sponsorn minst en (1) gång per år. Eftersom prövaren ska ha goda kunskaper om det prövningsläkemedel som studeras, måste prövaren ta del av aktuell prövarhandbok innan prövningen startar. Detta kan till exempel verifieras med ett mottagningsbevis som prövaren signerar. På mottagningsbeviset bör det framgå vilken version som skickats ut och när prövaren mottagit den. När en uppdaterad version av prövarhandboken skickats till prövaren kan den tidigare versionen återtas av sponsorn. Det ska framgå av dokumentationen på prövningsstället vilka versioner som funnits på plats under prövningens gång och under vilken tidsperiod (ICH GCP 8.2.1, 8.3.1).

Prövare - lämplighet och GCP

Enligt 7 kap. 1§ läkemedelslagen (2015:315) får en klinisk prövning endast utföras på människa av en legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare. Prövaren ska ha tillräcklig kompetens på det område som prövningen avser.

De medarbetare som utför uppgifter i en klinisk prövning på prövningsstället ska ha den utbildning och erfarenhet som krävs för att utföra sina respektive uppgifter. Dessutom ska ansvarig prövare, övriga prövare och övriga medarbetare som delegerats uppgifter i prövningen ha dokumenterad och aktuell kunskap i god klinisk sed (GCP) samt god kunskap om prövningsläkemedlet.

Prövaren ansvarar för att det finns tillgång till lämpliga lokaler samt till kompetent och för uppgiften lämplig personal för ett ordentligt och säkert genomförande av prövningen.

Den ansvarige prövaren förväntas fördela prövningsrelaterade uppgifter i en prövning till delegerade medprövare och övriga medarbetare, exempelvis forskningssjuksköterskor, på ett sätt som inte äventyrar försökspersonernas säkerhet eller tillförlitligheten och robustheten hos de data som tas fram i prövningen.

Om prövaren delegerar delar av sina arbetsuppgifter till andra medarbetare på prövningsstället ska detta ske skriftligen och det ska tydligt framgå vilka arbetsuppgifter som omfattas och vem eller vilka som ska utföra dem. En delegering ska signeras av både den som delegerar och den som mottar delegeringen.

Ofta används en kombinerad signatur- och delegeringslista (ICH GCP 4.1.5, 8.3.24). Exempel på en sådan lista finns tillgänglig på Apotekarsocietetens webbplats.

Delegering av arbetsuppgifter kan enbart ske till någon som har adekvat utbildning och erfarenhet av att utföra uppgifterna, och som fått relevant prövningsspecifik träning. Observera att legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare alltid ansvarar för medicinska beslut och för medicinsk vård, till exempel beslut om inkludering i prövningen och bedömning av incidenter/biverkningar.

Normalt sett förväntar sig Läkemedelsverket att de personer som prövaren har delegerat studierelaterade uppgifter till finns med på delegeringslistan. Studierelaterade uppgifter kan innebära studiespecifikt utförande och/eller studiespecifik bedömning och dokumentation, till exempel på prövningsspecifika arbetsblad eller i Case Report Form (CRF). Prövaren behöver dock inte delegera uppgifter som genomförs enligt normal klinisk praxis, det vill säga där personen som utför uppgiften inte behöver studiespecifik utbildning vare sig för att genomföra uppgiften eller dokumentera/rapportera utfallet.

Inte heller behöver prövaren delegera uppgifter på delegeringslistan som regleras i ett avtal mellan sponsorn och utföraren, om sponsor till exempel har avtal med apoteket för läkemedelshanteringen, eller med en röntgenavdelning för studiespecifika röntgenundersökningar. Grundläggande bestämmelser om delegering inom vården finns i patientsäkerhetslagen (2010:659) och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 1997:14 om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.