Utveckling av läkemedel till barn

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1901/2006 (barnförordningen) trädde i kraft 2007. Syftet är att förbättra hälsan hos barn genom att förbättra tillgången på läkemedel godkända för barn. Endast en liten del av de läkemedel som används till barn är specifikt studerade på barn, vilket innebär att läkemedelsanvändning till barn i stor utsträckning bygger på ”beprövad erfarenhet”.

Barnförordningen innehåller bland annat krav på att företagen ska utveckla och anpassa alla nya läkemedel till barns behov i olika åldrar.

Experter från Läkemedelsverket deltar i arbetet på EU-nivå bland annat genom att bidra med kunskaper och erfarenheter som representanter i den vetenskapliga pediatriska kommittén (PDCO), vilket även är till nytta för det nationella arbetet.

Barnförordningens mål

• Fler säkra och effektiva läkemedel blir tillgängliga speciellt för barn (0<18 år).
• Läkemedel för barn utvecklas genom forskning av god kvalitet och etik och godkänns för användning till barn.
• Förbättra information och kunskap om barns läkemedel.

Dessa mål bör uppnås utan att barn utsätts för onödiga kliniska prövningar och utan att godkännandet av nya läkemedel för vuxna fördröjs.

Barnförordningen omfattar utveckling av läkemedel i samtliga faser. Den innehåller både ekonomiska stimulansåtgärder och krav.

Pediatriskt prövningsprogram (PIP)

Alla företag som utvecklar ett nytt läkemedel måste ha ett särskilt prövningsprogram för hur det nya läkemedlet ska utvecklas för att på ett säkert sätt kunna användas av barn (paediatric investigation plan). Prövningsprogrammet ska till exempel omfatta kliniska prövningar på barn i relevanta åldrar, prekliniska studier och barnanpassning vad gäller läkemedelsform och smak. En PIP granskas, revideras och fastställs av den Pediatriska kommittén (PDCO), som är en vetenskaplig kommitté vid den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Läkemedelsverket deltar i PDCO med en ordinarie ledamot och en suppleant.

Om studier genomförts enligt fastställd PIP kan företaget som belöning få sex månaders ytterligare patentskydd för sin produkt genom förlängning av tilläggsskyddstiden, oavsett om studierna leder till en indikation för barn eller ej.

Bara om det nya läkemedlet inte kan vara till nytta för barn eller om det skulle vara farligt för barn, ges undantag (waiver) från kravet på prövningsprogram. Undantag kan endast beviljas om minst en av tre förutsättningar gäller:

• Om den sjukdom/tillstånd, för vilket läkemedlet utvecklas, inte förekommer hos barn.
• Om det nya läkemedlet förväntas innebära säkerhetsproblem eller vara ineffektivt för barn.
• Om användningen av det nya läkemedlet inte förväntas tillföra betydande nytta jämfört med redan tillgängliga läkemedel för aktuell sjukdom/tillstånd hos barn.

Om fullt undantag från studier beviljas, får företaget ingen belöning i form av sex månaders ytterligare tilläggsskydd.

För att ett nytt läkemedel ska kunna godkännas måste samtliga studier som ingår i prövningsprogrammet vara genomförda och resultaten av dessa finnas tillgängliga. PDCO kan därför vid behov besluta om uppskov (deferral) av genomförandet av alla/vissa studier i en PIP, det vill säga studierna på barn kan senareläggas tills man fått erfarenhet från användning hos vuxna patienter.

En PIP ska lämnas in tidigt under läkemedelsutvecklingen för att nya läkemedel till barn ska utvecklas så snabbt som möjligt. En tidigare godkänd PIP kan ändras allt eftersom mer kunskap om läkemedlet erhålls.
Innan ett företag kan ansöka om marknadsföringstillstånd, även till vuxna, måste de ha en godkänd ”compliance check”. Detta innebär att företaget begär ett yttrande från PDCO som i sin tur kontrollerar att företaget följt alla åtaganden i produktens PIP.

Godkännande för försäljning för pediatrisk användning

För läkemedel som inte skyddas av tilläggsskydd eller patent som berättigar till tilläggsskydd kan ansökan ske enligt artikel 30, så kallat godkännande för försäljning för pediatrisk användning (Paediatric use marketing authorisation, PUMA). En genomförd PUMA ger tio års dataskydd.

Granskning av barnstudier

För att om möjligt hitta ny information, som kan belysa effekt, dosering och säkerhet för barn, granskar myndigheter i Europa kontinuerligt kliniska studier som genomförts på barn.
Man granskar och utvärderar både äldre studier och nyare studier på barn som företagen är ålagda att rapportera in så snart de har resultat.

Arbetet med att granska och utvärdera studierna fördelas mellan de nationella myndigheterna i EU (paediatric worksharing). Beroende på resultatet av granskningen av studierna kan man föreslå ändringar i produktresumén. Efter avslutad procedur ska företaget, om så rekommenderas, skicka in en ändringsansökan för att implementera den föreslagna nya texten i produktresumén.

Krav på att företagen ska skicka in information om avslutade barnstudier finns i barnförordningen. 2008 skulle företag, enligt artikel 45, ha skickat in en lista över alla barnstudier som avslutats före det att barnförordningen trädde i kraft, och som ännu inte granskats och utvärderats av någon myndighet. Enligt artikel 46 ska barnstudier som avslutats efter det att barnförordningen trädde i kraft, redovisas till läkemedelsmyndigheten senast sex månader efter avslutad studie.

Vetenskaplig rådgivning

Vetenskaplig rådgivning till läkemedelsindustri och andra aktörer för rent pediatrisk utveckling är avgiftsfri hos EMA:s Scientific Advice Working Party (SAWP). Rådgivningen syftar till att möjliggöra en öppen dialog kring utvecklingsarbetet. Läkemedelsverket kan också ge vetenskaplig rådgivning om läkemedelsutveckling till barn.

Effekter av barnförordningen

Utveckling av nya läkemedel är en långsam och tidskrävande process så de direkta effekterna på antalet nya godkända läkemedel har inte börjat ses förrän under senare år. Men lagstiftningen har även haft andra effekter som har varit positiva för barns läkemedelsanvändning. Lagstiftningens effekter utvärderades efter tio år av EU-kommissionen. Slutsatsen var att lagstiftningen på det hela taget varit lyckad men att det finns utrymme för förbättringar. EMA har gjort en plan för de förbättringar som kan göras inom nuvarande lagstiftning samtidigt som EU-kommissionen ser över eventuella behov av uppdatering av lagstiftningen.

Nätverksbyggande

För att genomföra prövningar som gör att barn i Sverige kan få tidig tillgång till nya terapier och för att stödja utveckling av säkrare läkemedelsanvändning, behövs nätverk av kliniska forskare på nationell och internationell nivå. I arbetet med barnförordningen ingår nätverksbyggande som stöd för att säkra detta behov.

• European Network for Paediatric Research at the European Medicines Agency (Enpr-EMA) är ett nätverk inom pediatrisk klinisk forskning.
• conect4children (c4c) är en vidaresatsning på nätverk. c4c samverkar för att utveckla möjligheterna till utveckling av nya läkemedel och terapier till barn inom EU.
• Svenskt nätverk för klinisk läkemedelsforskning på barn (SwePedMed). SwedPedMed samarbetar med noderna inom Kliniska Studier Sverige och är helt frivilligt och öppet för alla som har eller vill delta i pediatrisk kliniska studier, akademiska eller sponsrade.

SwedPedMed är med i

• NordicPedMed, det nordiska nätverket som i sin tur är en del av Enpr-EMA:s och c4c:s nätverk.

Det finns även behov av att utveckla patient/användar-nätverk med referensgrupper bestående av barn och ungdomar som lyfts av EMA och EU-kommissionen. Detta för att barn och ungas intressen ska bevakas och att aktörer inom kliniska prövningar (akademi, industri, myndigheter, etiska kommittéer) ska kunna vända sig till dem för råd i planering och bedömning av studier på barn.

Mer om barnförordningen