IVD-produkter

Alla medicintekniska produkter som omfattas av IVDR ska vara CE-märkta. Undantag finns för produkter som endast tillverkas och används inom en hälso- och sjukvårdsinstitution. Sådana produkter ska i stället följa kraven för egentillverkning i IVDR, och ska inte CE-märkas.

Observera att egentillverkning inte kan tillämpas av alla laboratorier, utan endast av de som är svenska hälso- och sjukvårdsinstitutioner.

IVDR ställer krav på att tillverkaren ska upprätta, dokumentera, genomföra, underhålla, hålla uppdaterat och kontinuerligt förbättra ett kvalitetsledningssystem (”QMS”). Det räcker inte att man har ett kvalitetsledningssystem enligt ISO 13485, ISO 17025, ISO 15189 eller om man har ackreditering för sina analysmetoder.

IVDR ställer krav på bland annat utveckling, testning, konstruktion, prestandautvärdering, tillverkning och hantering av ändringar. Även kraven på märkning och bruksanvisning ska uppfyllas.

En central del i IVDR är att visa att de allmänna kraven på säkerhet och prestanda (GSPR) i bilaga I uppfylls. Samtliga krav ska uppfyllas, om man inte kan visa att och motivera varför de inte är tillämpliga. Vilka krav som är tillämpliga beror bland annat på produktens egenskaper och avsedda ändamål. Bland kraven i GSPR finns till exempel några som specifikt handlar om självtester och patientnära tester, som detta krav i avsnitt 19.1:.

19.1 Produkter som är avsedda för självtestning eller patientnära testning ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de fungerar i enlighet med det avsedda ändamålet, med beaktande av de avsedda användarnas kompetens och de medel som står dem till buds samt påverkan från de variationer som rimligen kan förutses i de avsedda användarnas teknik och deras omgivning. Det ska vara lätt för de avsedda användarna att förstå och tillämpa tillverkarens information och anvisningar för att korrekt tolka det resultat som produkten ger och undvika vilseledande information. Vid patientnära testning ska det av tillverkarens upplysningar och anvisningar tydligt framgå vilken utbildning, vilka kvalifikationer och/eller vilken erfarenhet användaren måste ha.

Utvärdering av en IVD-produkts säkerhet och prestanda är en viktig del av den tekniska dokumentation som behövs för att produkten ska kunna CE-märkas, och därmed släppas ut på marknaden. Utvärderingen ska baseras på klinisk evidens som inhämtas, sammanställs, bedöms och analyseras. Kliniska data och prestandautvärdering ska finnas för alla produkter som omfattas av IVDR.

I vissa fall behöver man även göra studier för att fastställa eller bekräfta den analytiska eller kliniska prestandan. Processen för att samla in och utvärdera klinisk evidens ska vara systematisk, planerad, kontinuerlig och omfatta utvärdering av såväl positiva som negativa data.

Precis som för alla andra medicintekniska produkter så finns det risker vid användning av IVD-produkter. Produkterna och deras tillbehör kan till exempel ofta innehålla farliga eller smittförande ämnen.

Eftersom patienten oftast inte kommer i kontakt med själva produkten är patientriskerna för IVD-produkter främst indirekta. Exempel på indirekta risker kan komma från utebliven behandling om man får ett falskt negativt provresultat eller från onödig behandling om man får ett falskt positivt provresultat. Allvarligheten varierar med sjukdomen eller tillståndet som analyseras och med behandlingen som ges eller inte ges.

Ibland kan även ett fördröjt analysresultat vara allvarligt, om det är bråttom att sätta in rätt behandling, till exempel blodgruppsanalys vid akuta olyckor.

Direkta risker uppträder främst för den eller de som använder produkten, förbereder eller utför analysen. Tillverkaren behöver beakta samtliga risker, både direkta och indirekta, för både patienten och alla personer som ska använda eller kan väntas komma i kontakt med produkten. Detta kan till exempel vara personer som ska hantera transport, lager och avfall.

Vid riskanalys och riskhantering för IVD-produkter kan det vara bra att tänka på att analys med IVD-produkter omfattar flera steg, från provtagning till tolkning av analysresultat, där olika risker som både kan påverka analysresultatet och inblandade personer kan förekomma.

Exempel på risker

Här följer exempel på uppdelning och olika typer av risker för varje delsteg.

Stegen och riskerna varierar beroende på produkten i sig, dess tillbehör och på vad man ska analysera.

Provtagning

Provtagning kan bland annat utföras genom nålstick, biopsi, swabb och utandning för att samla in blod, saliv, vävnad eller utandningsluft som senare ska analyseras.

Risker vid provtagning:

• biologiska risker från smitta i blod, saliv, eller vävnad
• fysikaliska risker vid kontakt med stickande och skärande provtagningsmaterial, utrustning eller tillbehör
• risk att felaktigt utförd provtagning påverkar provets kvalitet negativt, som i sin tur kan leda till falska resultat.

Provberedning

Provberedning omfattar ofta flera steg som alla kan medföra risker. Sådana steg kan bland vara tillsats av buffert, centrifugering, gjuta in i paraffin, avparaffinisering och extraktion av DNA/RNA.

Risker vid provberedning:

• biologiska risker från smitta i blod, saliv, eller vävnad
• fysikaliska risker vid kontakt med stickande och skärande provtagningsmaterial, utrustning eller tillbehör eller från värme och kyla som behövs i beredningen
• kemiska risker vid kontakt med reagenser, olika tillbehör och allmän laboratorieutrustning
• risk att felaktigt utförd provtagning påverkar provets kvalitet negativt, som i sin tur kan leda till falska resultat.

Förvaring av prov

För att analysen ska ge tillförlitliga resultat behöver ofta provet förvaras, och ibland transporteras, om det inte kan analyseras i samband med provtagningen.

Risker vid förvaring av prov:

• fysikaliska risker för den som hanterar provet, till exempel kontakt med flytande kväve eller andra frysanordningar som behövs för att hålla provet vid rätt temperatur
• provets kvalitet kan påverkas av både material och utformning på förvaringskärl samt av tid och temperatur under förvaringen och eventuell transport. Detta medför risker för påverkan på analysens tillförlitlighet och för falska resultat.

Förvaring och beredning av reagens och material

För att analysen ska ge tillförlitliga resultat behöver ofta reagens, kontrollmaterial, kalibratorer och referensmaterial beredas inför analys. Sådana steg kan vara att rekonstituera frystorkat material, att tina fryst material, att odla upp och preparera celler. Även förvaring av reagenser är viktigt för att säkerställa tillförlitliga analysresultat.

Risker vid förvaring och beredning av reagenser och material:

• biologiska risker för smitta vid kontakt med referensmaterial och kontrollmaterial
• fysikaliska risker för klämskador, stickskador, skärsår och strålskador från användning av allmän laboratorieutrustning och analysutrustning
• risk för påverkan på analysens tillförlitlighet och för falska resultat från felaktiga förvaringsbetingelser och beredningsförfaranden för reagenser, kontrollmaterial kalibratorer och referensmaterial, som kan påverka deras prestanda, både i biologiska och kemiska reaktioner.

Förbereda analys

För att analysen ska ge tillförlitliga resultat behöver ofta analysutrustningen förberedas inför analys. Sådana steg kan vara att kalibrera eller kontrollera mätutrustning, skapa standardkurvor och mäta kontrollmaterial.

Risker vid förberedelse för analys:

• biologiska risker för smitta vid kontakt med referensmaterial och kontrollmaterial
• fysikaliska risker för klämskador, stickskador, skärsår och strålskador från användning av allmän laboratorieutrustning och analysutrustning
• risk för påverkan på analysens tillförlitlighet och för falska resultat från felaktig kalibrering eller kontroll av mätutrustning och annan apparatur som påverkar analysen som kan påverka deras prestanda, både i biologiska och kemiska reaktioner.

Genomföra analys

Vanliga analysmetoder för IVD-produkter bygger på immunhistokemi, PCR, RT-PCR, mikroskopering, sekvensering och ELISA, men även andra metoder förekommer. Alla metoder har sina begränsningar och risker. För att analysen ska ge tillförlitliga resultat behöver analysutrustningen hanteras korrekt, reagenser, kontrollmaterial och referensmaterial måste ha beretts och förvarats korrekt och provet måste ha beretts och förvarats korrekt. Korrekt innebär att följa tillverkarens bruksanvisning för produkten eller produkterna och att ha tillräcklig kunskap om hantering av allmän laboratorieutrustning och metoder. Samtliga delar kan påverka riskerna för den som utför analysen och för analysresultatets tillförlitlighet.

Risker vid genomförande av analys:

• biologiska risker för smitta vid kontakt med referensmaterial, kontrollmaterial och prover
• fysikaliska risker för klämskador, stickskador, skärsår och strålskador från användning av allmän laboratorieutrustning och analysutrustning
• risk för interferens (störning) av biologiska eller kemiska reaktioner från kontaminationer i reagens, provbehållare, analysutrustning
• risk för interferens (störning) av fysikaliska parametrar som ljus, strålning, och färgreaktion från omgivande eller närliggande material eller prover
• risk för falskt positiva och falskt negativa resultat finns alltid för alla analysmetoder och IVD-produkter
• risk för oläsligt resultat och därmed försenad analys, som kan leda till konsekvenser av varierande grad för patienten, beroende på hur bråttom det är att inleda eller ändra behandling
• risk för otillräcklig prestanda, uttryckt som sensitivitet, specificitet, precision (repeterbarhet och reproducerbarhet), noggrannhet, detektionsgräns, kvantifieringsgräns, mätområde, linearitet, gränsvärden och så vidare.

Tolka analysresultat

Analysresultaten måste alltid tolkas för den enskilda patienten. Mätvärden eller andra analysresultat för patienten jämförs då ofta med standardkurvor eller referensbibliotek. Ibland görs avläsning och tolkning manuellt och ibland används mer eller mindre sofistikerade algoritmer. Alla analysmetoder innebär risk för falskt positiva och/eller falskt negativa resultat eller att resultatet inte kan tolkas alls.

Risker vid tolkning av analysresultat:

• risk för falskt positiva och falskt negativa resultat finns alltid för alla analysmetoder och IVD-produkter, till exempel feltolkning i jämförelse med referensmaterial och standardkurvor, oavsett om detta görs manuellt eller automatiskt (algoritmer)
• risk för oläsligt resultat eller resultat som inte kan tolkas och därmed försenad analys, som kan leda till konsekvenser av varierande grad för patienten, beroende på hur bråttom det är att inleda eller ändra behandling
• risk för feltolkning i samband med uppdatering av tolkningsalgoritmer.

Kraven på riskhantering finns i artikel 10 i IVDR. Vägledning finns även i standarden ISO 14971 och den tillhörande tekniska rapporten ISO/TR 24971, som specifikt handlar om risker för medicintekniska produkter, där bilaga H handlar om risker för IVD-produkter.

Mer information om riskhantering:

Kraven i IVDR på märkning, bruksanvisning och annan information som följer med produkten gäller för alla IVD-produkter. En ny del av märkningen som införs i IVDR är den unika produktidentifieraren ”UDI”.

Observera att vi i Sverige har nationella språkkrav som anger att all information om hur produkten ska användas säkert ska finnas på svenska. Detta gäller även för kontrollpaneler, displayer och användargränssnitt för programvara, oavsett vem som ska använda produkten.

Det finns inga undantag från språkkraven för till exempel professionella användare, som det kan finnas i andra länder. Det finns möjlighet att ansöka om dispens om vissa villkor är uppfyllda.

Regelverket IVDR är lagkrav i hela EU/EES som alltid ska uppfyllas. Vissa delar i IVDR tillåter medlemsländerna att införa kompletterande nationell lagstiftning. I Sverige har vi till exempel nationella språkkrav. Standarder kompletterar regelverket och är frivilliga att tillämpa.

Gemensamma specifikationer är en uppsättning tekniska och/eller kliniska krav som gäller för en produkt, en process eller ett system, som tillägg till kraven i IVDR. Detta beskrivs i artikel 9 i IVDR. De kan till exempel beskriva krav på uppfyllelse av de allmänna kraven på säkerhet och prestanda (GSPR), den tekniska dokumentationen eller prestandautvärderingen. Under det tidigare regelverket IVDD användes i stället benämningen ”tekniska specifikationer”.